Årets nya gröda

Vi odlar vanligtvis foderkorn, vete, bondböna och ibland havre. I höstas testade vi en ny gröda för oss, höstvete. Som namnet säger sås det på hösten och det stora spänningsmomentet var hur det skulle övervintra. Efter vad som tycktes vara en evighet blev beståndet äntligen ordentligt grönt! Vissa kala fläckar finns nog där det varit för vått, men överlag ser det ganska lovande ut.

I slutet av mars tyckte vi oss se lite liv bland brodden. Sedan kom det flera köldknäppar med både snö och hagel som gjorde att man kände sig lite avvaktande till om det alls skulle bli till något. Allt såg också envist brunt ut ännu slutet av april och vi funderade nog flera gånger om experimentet alls lyckats.

30.3.2020

I början av maj började det sakta men säkert vända. Beståndet blev allt grönare och började så småningom att sluta sig.

8.5.2020

I måndags tog hela familjen en cykeltur runt byn för att spana över höstvetet. Trots torkan ser det helt okej ut. Några bristsymptom (bl.a. mangan) kunde vi observera och som ni kan se på bilderna under har det redan börjat gå i ax! Ännu har vi förstås en hel växtsäsong framför oss innan det är dags för skörd. Men Bonden talar redan om vad vi kanske ska testa nu till hösten.

22.6.2020

Sommarmössor

Jag njuter av de stickprojekt som inte kräver massvis med garn och som blir färdiga på relativt kort tid. Någon gång i livet ska jag sticka en tröja åt mig själv, men nu räcker det bra med sockor, mössor och andra mindre projekt.

Marks hade sommarrea på lite bomullsgarn nu i juni och två sorter åkte hem i påsen häromveckan. Det var ett garn som var så roligt att sticka med att det blev mössor både till mor och barn.

Färdiga sommarmössor

Jag fryser till 90 % om året så en mössa kommer nog i användning även under sommarhalvåret. Här hittar ni barnmössan och vuxenmössan.

Alla trådar fästa

Vitlökslandet

Det trädgårdsprojekt jag sett mest framemot i vår var att pröva på att odla vitlök. På grund av diverse orsaker hann jag aldrig få ner någon vitlök i höstas. Min vän Odlingsrådgivaren hävdade dock att det skulle gå lika bra att sätta den tidigt på våren. Sagt och gjort, i slutet av april sattes vitlöken i en av mina pallkragar. Varje vecka gick jag och kikade om något kommit upp, men det såg inte lovande ut.

Blivande vitlök

Jag hade mina aningar om att det eventuellt inte skulle gå så bra när jag satte löken, för den kändes lite… mjuk? Men jag hoppades ändå på det bästa. Det gick tyvärr som jag trodde för i nuläget har ingen vitlök alls kommit upp. Antagligen har jag förvarat den fel här hemma eller så var det inte världens bästa utsäde.

Synd på bra utrymme i pallkragen tyckte jag dock att det var, så för någon vecka sedan tryckte jag ner några rosenbönor och frilandsgurkor. Läste väl inte så noga på påsarna men rosenbönor kan tydligen bli upp till 2 meter långa?! Tror det blir att flytta på dem inom de närmaste dagarna till något ställe där de har bättre klättringsstöd.

Verklighet och dröm

Jag hade en vision när jag startade bloggen att den skulle bli genomtänkt och lagom djup. Filosofiska funderingar och smarta summeringar. Framförallt skulle den inte handla om självhushållning och handarbetande.

Hahaha!

Men gissa vad? Min vardag består nu till största delen av trädgård, odlande, stickning och barnskötsel. Målet med mitt eget odlande är knappast självhushållning, utan mera att odla sådant vi tycker är gott och gärna samtidigt testa lite nya sorter. Finns det något kvar av skörden att lagra är det en bonus, men det är verkligen inte något jag räknar med.

Bananpaprika i växthuset

Stickningen var jag dock inte alls beredd på. Varken det faktum att jag kunde få ett sådant intresse, eller att jag ens kunde lära mig att sticka. Men den är nu en viktig del i min avkoppling och nedvarvningsrutin om kvällarna.

Marthasocka på gång

Söndagskvällen avslutades efter diverse examenskaffen och firande av en konfirmand med en tur ut i trädgården. Lite rensande, lite täckande med gräsklipp och total njutning av en varm sommarkväll strax innan myggen invaderade.

Skogsarbete

Efter vårbruk och försommarens stora planteringsvecka är det äntligen tid för bloggen. Tiden och dagarna bara springer iväg just nu. Med strålande sol en stor del av dagarna de senaste veckorna har vi tillbringat mera tid utomhus än inomhus.

Men nu till dagens inlägg.

Då vårbruket blev klart hämtade vi 3 750 tallplantor till Munsala som skulle planteras där vi avverkat i höstas. Två något ovana planterare, värmebölja och att det ena skiftet låg långt inne i skogen gjorde att det tog ungefär en vecka att få ner allt i jorden. Vi planterade endast på förmiddagarna då det blev något helvetiskt varmt efter lunchen.

Nyplanterat

Jag kan ofta finna en viss ro i de mera monotona arbetena här på gården. Som att plocka sten, pina ved och plantera skog. Kanske är det för att man verkligen får bara vara och tänka i lugn i ro. Eller den fysiska tröttheten i kroppen efter en planteringsdag. Eller det faktum att man ser rent konkret att man fått något uträttat när plantlådorna minskar och ett skifte blivit färdigt.

Sista dagen, tredje sista lådan

Men jag måste ju ändå medge att det är skönt att ha undan ett helt arbetsmoment för i år. Att kunna checka av något på att-göra listan. Vår, sommar och höst består mest av olika arbetstoppar för oss. Till viss del njuter jag av den hårda arbetstakten, men tillika önskar jag nog oss något fler andningspauser i vardagen.