Sommarmössor

Jag njuter av de stickprojekt som inte kräver massvis med garn och som blir färdiga på relativt kort tid. Någon gång i livet ska jag sticka en tröja åt mig själv, men nu räcker det bra med sockor, mössor och andra mindre projekt.

Marks hade sommarrea på lite bomullsgarn nu i juni och två sorter åkte hem i påsen häromveckan. Det var ett garn som var så roligt att sticka med att det blev mössor både till mor och barn.

Färdiga sommarmössor

Jag fryser till 90 % om året så en mössa kommer nog i användning även under sommarhalvåret. Här hittar ni barnmössan och vuxenmössan.

Alla trådar fästa

Verklighet och dröm

Jag hade en vision när jag startade bloggen att den skulle bli genomtänkt och lagom djup. Filosofiska funderingar och smarta summeringar. Framförallt skulle den inte handla om självhushållning och handarbetande.

Hahaha!

Men gissa vad? Min vardag består nu till största delen av trädgård, odlande, stickning och barnskötsel. Målet med mitt eget odlande är knappast självhushållning, utan mera att odla sådant vi tycker är gott och gärna samtidigt testa lite nya sorter. Finns det något kvar av skörden att lagra är det en bonus, men det är verkligen inte något jag räknar med.

Bananpaprika i växthuset

Stickningen var jag dock inte alls beredd på. Varken det faktum att jag kunde få ett sådant intresse, eller att jag ens kunde lära mig att sticka. Men den är nu en viktig del i min avkoppling och nedvarvningsrutin om kvällarna.

Marthasocka på gång

Söndagskvällen avslutades efter diverse examenskaffen och firande av en konfirmand med en tur ut i trädgården. Lite rensande, lite täckande med gräsklipp och total njutning av en varm sommarkväll strax innan myggen invaderade.

Aldrig sockor!

Jag har ju som sagt under den senaste tiden börjat sticka. De första projekten som blev klara var bl.a. halsvärmare och en mössa. I början av mitt nyvunna intresse för stickningen hävdade jag bestämt att jag aldrig kommer att börja sticka sockor. Det kändes för svårt med många olika tekniker att behärska som att plocka upp maskor, få till kilar och förstås den fruktade hälen.

Jag hade också ett minne av lågstadiets handarbetstimmar (då för övrigt alla var tvungna att sticka ett par sockor) att det var rätt obekvämt med många stickor, svårt att få jämnt och risk för att tappa maskorna.

Men efter att ha blivit varm med stickorna bestämde jag mig för att prova. Hur svårt kunde det vara? Som av en slump diskuterade jag stickning med min mor och då kom vi oss in på magic loop. Det innebär att man även stickar mindre projekt, som t.ex. sockor och vantar, på en rundsticka. Mamma hävdade att det nog är riktigt lätt att sticka på det sättet och jag bestämde jag mig för att ändå prova.

Socka med magic loop

Då jag ännu har rätt svårt att förstå skrivna stickinstruktioner har videoklipp varit räddaren i nöden. Strömsö har jättebra korta videon med hur man lägger upp, stickar olika sorters maskor och tar ihop. Och på youtube finns det förstås en uppsjö av stickvideon. I teorin kan man sticka två sockor samtidigt med magic loop, men jag har hittills stickat en åt gången.

Jag ska inte ljuga: jag höll på att ge upp många gånger när jag började med min första socka. Först sket det sig med att få in att sticka sockor på rundstickan, det var som om hjärnan inte ville programmera in hur man skulle göra. Sen plockade jag på något vänster upp en massa maskor i misstag under hälen, hälhoptagningen blev inte alls som i beskrivningen och så vidare. Efter många fula ord, och en X antal gånger uppriven stickning fick jag färdigt den första sockan. Efter det var det som om något klickade i huvudet: jag kunde ju! Det förlösande för mig har helt klart varit hur bekvämt det är att sticka med en rundsticka istället för det vanliga strumpstickorna och att jag börjat få till hälen. Resultatet är redan flera sockor, tre par till Barnet nästa vinter, ett par till Bonden och nu står undertecknad själv i tur.

Sockskörd april-maj 2020

Undrens tid

Det här med social distansering för med sig en del underliga bieffekter hemma hos oss. Bland annat detta:

Kläckte ur mig åt min kära mor att jag nog behöver ett projekt. Både stickor och garn följde med hem förra helgen och saldot hittills är ovanstående. När jag börjar ett projekt har jag en tendens att gå all in med en gång. Har försökt att inte ta mig vatten över huvu men i nuläget finns redan en huva och strumpor åt Bonden på stickorna.

Jag är relativt säker på att sist jag stickade var under handarbetstimmarna på sjuan. Då stickade jag ett pannband. Det tog hela höstterminen.