Paprikaskogen

Ifjol blev vi riktigt bitna av djävulssylt. Den är ett perfekt tillbehör till tacos, chips eller som smaksättare i såser. Inför detta år tänkte jag försöka odla en del av ingredienserna själv. Svärmor odlar tomater så jag försökte mig istället på paprika, chili och vitlök. Vitlöken minns ni kanske från tidigare inlägg hur bra det (inte) gick.

Paprikan däremot grodde, planterades om och växte som tusan. Jag skänkte några plantor till min lillebrors nya växthus, och planterade resten själv. Handen på hjärtat sparade jag nog lite för många plantor. Häromkvällen plockade jag in runt 20 paprikor och det minskade inte nämnvärt.

Bananpaprika

En detalj i mitt odlande är att jag inte är sådär jätteförtjust i att äta paprika. Speciellt färsk paprika får jag lätt en envis halsbränna av. Tillagad brukar däremot gå bättre. I nuläget har vi fyllt, grillat, rostat och kokat paprika på olika sätt. Djävulssylt gjorde jag en sats av häromkvällen, men den blev något för stark… Jag hade höftat lite när jag köpte chili från byns chilibutik, Yvonnes chili och grönsaker, eftersom min egen chili ännu inte har några mogna frukter.

Chilin har äntligen satt frukt

Vitlökslandet

Det trädgårdsprojekt jag sett mest framemot i vår var att pröva på att odla vitlök. På grund av diverse orsaker hann jag aldrig få ner någon vitlök i höstas. Min vän Odlingsrådgivaren hävdade dock att det skulle gå lika bra att sätta den tidigt på våren. Sagt och gjort, i slutet av april sattes vitlöken i en av mina pallkragar. Varje vecka gick jag och kikade om något kommit upp, men det såg inte lovande ut.

Blivande vitlök

Jag hade mina aningar om att det eventuellt inte skulle gå så bra när jag satte löken, för den kändes lite… mjuk? Men jag hoppades ändå på det bästa. Det gick tyvärr som jag trodde för i nuläget har ingen vitlök alls kommit upp. Antagligen har jag förvarat den fel här hemma eller så var det inte världens bästa utsäde.

Synd på bra utrymme i pallkragen tyckte jag dock att det var, så för någon vecka sedan tryckte jag ner några rosenbönor och frilandsgurkor. Läste väl inte så noga på påsarna men rosenbönor kan tydligen bli upp till 2 meter långa?! Tror det blir att flytta på dem inom de närmaste dagarna till något ställe där de har bättre klättringsstöd.

Verklighet och dröm

Jag hade en vision när jag startade bloggen att den skulle bli genomtänkt och lagom djup. Filosofiska funderingar och smarta summeringar. Framförallt skulle den inte handla om självhushållning och handarbetande.

Hahaha!

Men gissa vad? Min vardag består nu till största delen av trädgård, odlande, stickning och barnskötsel. Målet med mitt eget odlande är knappast självhushållning, utan mera att odla sådant vi tycker är gott och gärna samtidigt testa lite nya sorter. Finns det något kvar av skörden att lagra är det en bonus, men det är verkligen inte något jag räknar med.

Bananpaprika i växthuset

Stickningen var jag dock inte alls beredd på. Varken det faktum att jag kunde få ett sådant intresse, eller att jag ens kunde lära mig att sticka. Men den är nu en viktig del i min avkoppling och nedvarvningsrutin om kvällarna.

Marthasocka på gång

Söndagskvällen avslutades efter diverse examenskaffen och firande av en konfirmand med en tur ut i trädgården. Lite rensande, lite täckande med gräsklipp och total njutning av en varm sommarkväll strax innan myggen invaderade.

Blommor i min trädgård

Både regn och snö (!) har bromsat vårbruket under de senaste dagarna. Dagar som jag då hunnit spendera ute i trädgården. Det är så härligt när en sort efter den andra börjar blomma, så här kommer en liten titt på vad som blommar hos mig just nu.

Snödropparna slog ut ordentligt idag.
Vildtulpanerna håller på att börja blomma.
Vit scilla
Pärlhyacint
Morsdagsrosen med pionen i bakrunden som tack och lov överlevde den något omilda flytten i höstas.

Fördelar med en bonde, del 2

Till för ett par år sedan hade vi ännu grisar i den äldsta delen av ladugården. En del som var mycket tung att arbeta i rent fysiskt och inte optimal vad gällde inomhusklimatet. Efter att det lilla traktorgaraget för länge sedan blivit för litet byggdes hela den ladugårdsdelen om till garage för både bilar och betydligt större fordon. Kvar på utsidan lämnade den tomma dyngplattan, nu utan fastgödsel.

Till morsdag fick jag och svärmor en efterlängtad kompost. Den har vi dels för att minska på soporna till tunnan som vid varje tömning har en tendens att vara överfull. Dels för att ta tillvara på det biologiska avfall som två hushåll producerar. När man äter 98 % av alla måltider hemma blir det en hel del potatisskal, kaffesump och matrester.

Komposten fick passligt nog sin plats på dyngplattan, eller kompostplattan kanske vi skall kalla den.

Tydligen hade vi redan ett färdigt skydd för att förvara kompostströet i = den gamla skitkanalen.

Ännu händer det inte så mycket i tunnan, men jag tänker att efter ett par veckor när vi kontinuerligt fyllt på den kommer temperaturen säkert att börja stiga.

Det bästa av allt med placeringen? Det gör inget ifall komposten börjar klotta eftersom det finns en liten brunn under plattan dit all överflödig vätska far.

Trädgårdstankar i mars

Jag är en (nybliven) hobbyodlare. Amatör i ordets rätta bemärkelse.

Att göra upp en odlingsplan åt Bonden, räkna ut såtäthet för spannmål och köra traktor är väl inga större problem. Däremot att odla i trädgårdsland, rabatter och driva upp plantor: där är jag en fullskalig nybörjare.

Länge trodde jag att trädgård aldrig var något som kunde väcka mitt intresse. Ända tills ifjol när jag föräldraledig och mitt uppe i en renovering fann ett oerhört lugn i att påta i jorden och planera rabatter. Bara under fjolåret tillkom det två stenpartier, istället för den tänkta avveckling jag inledningsvis hade i tankarna.

Stenparti 2019

Nu ska ni inte tro att jag är någon expert, eller blivande guru inom hemmaträdgården. Tvärtom skulle jag hävda. Jag är den som gillar att plantera, så och skita ner mig i de där första stegen i odlingen. Vid efterkommande vattnande, omplanterande och andra nödvändiga åtgärder går det inte nödvändigtvis lika smidigt.

Vi kan ju ta en titt på hur odlingssäsongen 2020 ser ut hemma hos mig:

Januari inleddes med sådd av diverse blommor. Mycket grodde, mycket dog. Nu lever några solvändor, ett fåtal toffelblommor, fetknopparna och taklökarna kommer sakta men säkert. I början av mars var det dags för paprika och chili, här lever mitt hopp ännu. Åtminstone chilin verkar trivas i solskenet.

Det som ännu finns kvar på förodlingslistan är min favorit bland rotsaker: rotselleri. Sådde direkt på friland ifjol, men den hann inte bilda någon knöl under växtsäsongen då.

Är det vår nu?

Är det bara jag eller är våren ovanligt tidigt i år? Överallt i mina rabatter sticker det upp små knoppar från lökarna. Har försökt skydda dem bäst det går, men håller tummarna att de klarar sig ifall det kommer en värre köldknäpp.